Fina fredag

God morgon! Skulle satt mig med datorn och sagt hej till er i morse, men jag och Alexander fastnade i en diskussion om bostadsmarknaden och hur vi tänker framöver, haha, så det blir mobilbloggning från spårvagnen istället. Jag är på väg till stallet för att fixa för Molly, röra lite på henne och släppa ut henne i en större hage. Tror hon kommer bli lycklig...

Efter stallet åker jag till Christian för att kolla lite träning och insupa lite välbehövlig inspiration, ska bli så härligt! Har saknat träningsatmosfären och djupdykningen i detaljer, även om det blir någon annans detaljer idag. I eftermiddag åker jag och mamma och shoppar lite grejer åt henne och Kryddan!

Vet ni förresten? Igår fick jag mitt första jobberbjudande genom bloggen. Jag vet inte vad det handlar om än mer än marknadsföring online, och har ingen aning om huruvida det är intressant eller inte, oavsett är det häftigt att denna person har hittat mig och tagit kontakt med mig. Wow. Kul.

Ha en fin dag, vi hörs senare!

Skritt på töm

Japp! Det var min noga genomtänka plan för idag. Molly skulle skrittas 40 minuter på tömmen i ridhuset, eventuellt ett litet travinslag om allt kändes bra. Hehehehe.... Jag tror det tog ett varv innan hon fullkomligt exploderade i en serie bocksprång.. Trodde faktiskt inte hon kunde bocka så pass? Men nu vet jag att det kan hon absolut, haha. Jag tror det blev minst 5-6 sådana attacker varav en tappar jag henne, snören överallt och full galopp tio varv innan jag får stopp. Alltså skrälle till att skrämmas! Puuuuhh.... I alla fall såg hon fin ut när hon rörde sig, höger bak verkar ok peppar peppar. Hon lugnade sig någorlunda sen, jag insåg att hon lyssande väldigt väl på mitt "ptroo" faktiskt så kunde använda mig en hel del av det. Min fina, knäppa häst.

Efter att både jag och mamma svettats lite av Mollys flängande och ställt in henne igen (när hon faktiskt hade lyckats skritta några varv hyfsat avspänt) (för att vara idag) åkte vi till Kryddan och hälsade på. Fina, söta Kryddis! Hon har det verkligen SÅ bra på sitt bete. De kommer gå ute september ut om vädret tillåter och hon verkar stortrivas med livet. Älskade hästar ❤️

Bra huvudkudde
Tjockisen ❤️

Ledig torsdag och tankar om Falsterbo

Hej hjärtan! Eller god morgon fast väldigt sent, hehe. Igår jobbade jag min sista dag så idag är jag fri att disponera min tid som jag vill. Jag tog sovmorgon till 10 vilket är crazy-länge för mig, sedan dess har jag ätt frukost i lugn och ro framför en chicklit-film, druckit kaffe två gånger och börjat röja här hemma för det är kaos
 
I eftermiddag åker jag äntligen till stallet igen, som jag har saknat Molly de här dagarna, men oj vad de var välbehövliga. Nu är det fullt fokus igen och vad passar inte bättre än lite tömkörning ikväll, sedan hälsar vi på Kryddan och i morgon förmiddag ska jag ut till Christian och kolla lite träningar! Perfekt. 
 
 
Jag har funderat mer på det där med Molly och satsning, skummat igenom LA-programen vilka är de man rider för att kvala till femårs i Falsterbo, kollat youtubefilmer och försökt skapa mig en bild av hur man lyckas rida på kvalprocenten 72. Är det någon som är bra på att få höga procent är det Christian så där har jag en fantasisk mentor för den sakens skull. Förstår ni hur häftigt det hade varit att rida i Falsterbo? Förstår ni också att jag är lite frustrerad över att det är helt olika kvalregler för hopp och dressyrhästar? 
 
 
För att kvala till Scandinavian Open med en femårig hopphäst krävs tre felfria rundor i 120 på sex försök. I dressyren krävs två starter i LA-klass på 72% eller unghästklasserna på 76%, även det på sex försök. Det krävs fortfarande bara två resultat och med handen på hjärtat kan jag känna att exvis LA:1 inte är jämförbart med regional 120, men det är en helt annan diskussion, hehe. Sedan är jag väl ingen att uttala mig, jag vet att 72% i LA inte bara är att rodda hem hur som helst, men på något sätt känns det mer nåbart än tre felfria 120 på sex försök när Molly inte ens är inhoppad ännu på grund av allt som varit. Det är själva tanken på att rida i Falsterbo som lockar.  Vår enda chans är egentligen nästa år, sedan faller det på min egen erfarenhet som det ser ut nu, LA känns doable, MSVB nästa år not so much med tanke på att jag vill hoppa henne också. Sen att vi inte kommer ha en suck där nere att hävda oss mot proffsen gör liksom inte så mycket, det hade mest varit så himla roligt att få komma ner och känna på det. Dessa tankar kommer snurra och bollas fram och tillbaka såklart, men det här är vad min hjärna säger mig just nu. Desssutom, lydnad före hinder, eller hur? ;) En annan sak - vad är mest slitage? Lydnad och LA eller 120-hoppning på en femåring där min plan är att hon ska vara min BFF och tävlingskompis ett bra tag framöver?